Hälsodagbok: Vägen mot ett lite lättare liv

Nu har jag gjort det! Jag har börjat publicera mitt försök på att gå ner lite i vikt. Plötsligt blev det lite mera press. ”Alla” vet ju! Och ”alla” kan följa med på hur det går. Lite spännande är det, det måste jag medge.

Nu är det såhär. Jag bantar inte i ordets rätta förstånd. Det kan man inte påstå. Jag tänker inte så mycket på vad jag äter av ”vanlig” mat. Tanken är att jag skall sluta äta godis varje dag (!) och röra lite mera på sig. Förhoppningsvis ger det också resultat för garderoben som jag numera har växt ifrån. :-o

Ni som känner mig vet att jag älskar godis. Choklad och lösgodis i särskildhet. Jag tycker inte livet är värd att leva utan godis. OCH jag hatar att jogga!. Vad gör man då? Jo, man kompromissar. Man får äta godis. Fast lite och inte varje dag. Hälst bara lite i helgen, eventuellt lite, lite en dag i veckan. Joggingproblemet löser jag med att jogga kort och i intervallar. Om jag joggar 10 km en dag så joggar jag inte på ett år efter det. Det har jag provat flera gångar. Min lösning är därför att jogga några minuter, för sedan att gå, jogga några minuter igen och sedan få lov till å gå, osv. Då överlever jag och jag joggar också flera gånger.

Jag börjar med att jogga tre minuter, sedan går jag i två, joggar i tre och går i två. Detta gör jag fyra gånger, eftersom min runda är på ca 2,5 km (tror jag). Det är kanske inte så imponerande, men det fungerar för mig. Nästa vecka kan jag om jag känner mig i form öka till fyra minuter joggings och två minuter gång.

Jag måste ha en motivation för att klara något. När jag fick cancer slutade jag att röka. Dock fest-rökade jag bara och min cancer hade inget med mitt rökande att göra, men det kändes som en bra motivation och det kändes rätt. Nu har jag ett mål och det är 6,5 kg, fast jag har redan gått ner 1 kg bara på att äta mindre godis. Helst skulle jag ville gå ner 10 kg, men det är ett för stort mål. Det måste inte vara för långt bort, annars tappar jag synen av det.
Som ni förstår är det ingen riktig bantning, men bara vägen mot ett lite mera hälsosamt och lite lättare liv.

Jag joggade alltså i går. Och tänk, bara för att jag fick så mycket respons på det av er på FB, så joggade jag i dag med. Tänk om det blir en vana? :-o När jag joggar har jag med Bianca, Mindy och Texas. Det är kul att Bianca, som är 12,5 år fortfarande är pigg. Hon får vara med så länge hon vill själv. Texas springer lös, fram och tillbaka som en idiot och bara älskar att vara med. Väl hemma efter joggingturen både i går och i dag cyklade jag med Harley, Coco och Gucci. Coco och Harley tyckte det var kanon, medan Gucci helst ville ligga hemma i soffan. Hon är inte helt i form. Jag undrar om hon är skendräktig.

Hoppas ni vill följa mig på resan och hjälpa mig med motivationen.