4 x BIS

Nu har jag varit med om fyra BIS nästan i rad. Först Harley i Sundsvall, sedan Harley i Växjö, så Harley i Danmark och nu i helgen Coco på vinthunds specialen. Hurra! Jag är så stolt. Min fina Coco.

Hälsodagbok vecka 3

Efter helgen i Danmark så blev också den här måndagen en slö dag. Jag tror jag börjar bli gammal, eftersom jag måste ha två dagar på att komma mig efter en utställningshelg. Tisdag var det ut och jogga och cykla. Jag har inte ökat intervallen, men joggar lite fortare nu.

Onsdag hade Nicklas ledigt, så då blev det trädgårdsarbete. Det var tungt att släpa bort allt löv. Vi håll på i fyra timmar. Det blev ingen jogging den dagen. Men både torsdag och fredag joggade jag och cyklade med.

Jag har ätit för mycket godis den här veckan och det kändes inte som jag hade gått ner i vikt. Lyckan var därför stor när jag gick på vågen i fredags och hade gått ner ett halvt kilo till!!! Jag kunde även se en ny siffra. Det är en god motivation. Jag har nu gått ner tre kilo totalt :-)

I dag har jag städat huset, medan Nicklas är och dömer för sin gamla klubb. Jag har ont i nacken och vet inte om jag orkar jogga, men det har i alla fall blivit jogging tre gånger denna veckan.

Nästa vecka måste det bli skärpnings med godiset! Jag skall i kliniken igen och det ser jag verkligen fram emot. Hoppas bara jag hinner med att jogga också.

Hälsodagbok vecka 2

Jag var jättenöjd med vecka 1. Jag joggade fyra gånger. Planerna var att jogga tre gånger varje vecka, men eftersom ni gav mig så mycket respons, så blev det fyra!

Denna vecka startade med en väldig seg måndag. Jag var duktig sliten efter helgen med storvinst i Växjö och långkörning ensam, så måndag blev en ”ikke-dag”. Tisdag var det ingen nåd längre. Ut och jogga! Det var rätt så tungt, så jag bestämde mig för att köra 3+2 (3 minuter jogging, två minuter gång, etc.) i en vecka till. Nästa dag gick det hur lätt som helst att jogga och jag gick bara i 1,5 minut varje gång istället för 2! Sedan kom. Torsdagen och då var allt tungt igen. Jag joggade även på fredag, eftersom det blev väldig god, men inte så hälsosam mat torsdag kväll.

Det blev alltså jogging fyra gånger också den här veckan. Inte dåligt, med tanke på hur mycket jag avskyr att jogga. Resultatet blev ner ½ kg till. Jag hade hoppas (men inte trodd) att jag skulle gå ner 1 kilo, men jag är nöjd med ett halvt också. Tillsammans har jag nu tappat 2,5 kilo och det märks på kläderna. Hurra! Hoppas jag klarar 2,5 kilo till för vi åker till Kalifornien!

Superhelg i Växjö!!!

I fredags åkte Harley och jag till Växjö. Nicklas och jag hade vunnit ett presentkort på en övernattning på Scandic så det passade perfekt. Tanken var att jag skulle åka vid tre, så jag kom en bit på väg medan det var ljust. Visst, du! Klockan kvart i sju kom jag i väg. Det var tusen saker som skulle göras först. Jag skulle städa huset så det var fint till Ida Hundvakt kom och jag måtte förståss bada Harley. Texas skulle vara med som moralisk stöd och då åkte han också på ett bad. Tyvärr så fick jag så ont i min nacke efter att jag städat huset så jag fick vänta med att bada hundarna. När de var badade och jag skulle föna de, så hade jag så ont att jag inte trodde jag skulle kunde åka i väg. Därför tog det lite längre tid än planerat. Men jag kom fram till slut.

Jag ringde valp köpare Annelie på vägen och det visade sig att hon hade anmäld Kiwi (Qirmizi Jeremy) till Växjö och skulle bo på samma hotell som jag. Det var en trevlig överraskning. Vi pratade lite över ett glas med vin, före man gick och la sig. Jag hade en oerhört viktig dag framför mig dagen efter.

Harley leder ju årets hund i Sverige, men kan inte komma på årets siste och säkert största utställning, som är Stora Stockholm, eftersom vi då är i Kalifornien på Eukanuba World Challenge, där vi representerar Sverige. Växjö var således Harleys sista utställning och hans placering här var avgörande för hur det skulle bli i slutändan. Jag kände ett otroligt stort press. Det är ju inte vilken som hälst hund man har i snöret. Dock hade Harley och jag visat att vi också kan, när vi blev BIS i Sundsvall, men detta var en ny dag, nya domare och nya konkurrenter.

Vi hade goda domare både i ras, grupp och BIS, men det var också många andra fina hundar och därför stor konkurrens. Jag var väldigt nervös, men samtidigt är det så roligt att visa Harley. Han ger verkligen av sig själv. Det syntes tydligen att jag hade roligt, för Jessica kom bort och frågade just det. :-) Det började bra. Harley blev bästa hane och det var flera jättefina hanar där. Kiwi som Linda visade blev bästa hane femma. Jag visade Kiwis syster, som blev femma i öppen klass. Tänk att J-kullen redan går i öppen klass! Harley blev också BIR och jag blev både lättad och glad. Nu fick vi ladda upp till gruppfinalen.

I gruppfinalen var det hård konkurrens, med flera hårda konkurrenter. Bland annat blev en greyhound från Epic trea i gruppen, Stephens afghan som blev BIS i Visby blev tvåa och Harley vann!!!!! Hurra vad kul. Jag blev så glad!

Som vanligt bjöd Småland-Öland Kennel Klubb på övernattning på Scandic. Ett jättebra pris. Men inte nog med det. Man fick, som gruppvinnare förutom hundmat också en anmälan till 3-dagars utställningen i Jönköping nästa år OCH ett presentkort på ett års veterinärvårds försäkring hos Folksam. Verkligen fantastisk fina priser. Det blev en jätte trevlig kväll på Scandic tillsammans med andra gruppvinnare.

Så var det dags för den stora finalen på söndagen. Gud vad nervös jag var. Alla storvinnare var här denna dag och det kunde gå hur som helst. Jag visste knappt vilket ben jag skulle stå på. Men Harley visade igen att han är en helt fantastisk utställningshund och gav allt! BIS-domaren Ove Germundsson lurade oss lite eftersom han envisades med att alle skulle ta ett litet varv runt när han gick genom hunden en och en. Då kunde jag inte be Harley gå framför mig, för då hade han missat där vi skulle svänga, eftersom det var efter halva långsidan. Jag fick således korta in på kopplet och visa att han ser fin ut när han springer bredvid mig också.

När Ove hade gått genom alla hundarna, så skickade de ut oss alla. Nu var det oerhörd spännande. De ropade först in alla som skulle stå på 6: plats. Till slut så stod bara Old English Sheepdogen (Cruella) och Harley kvar. Ingela, Cruellas ägare kom bort och höll runt mig och samman stod vi och vibrerade inför den sista placeringen. Då fick vi springa in tillsammans och jag hann tänka att det hade varit roligt om vi nu bytte hund, men det var bara en rolig tanke. Efter ett helt varv runt kom speakern med svaret……….. Best in Show på Småland-Ölands Kennel Klubbs internationella utställning i Växjö 2009 blir… SALUKI!!!!!!! Iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii Vi vann, vi vann. Harley vi vann! Jag blev så glad att jag hoppade runt i 30 minuter efteråt. Alla skrattade åt mig, men det gör inget. Det var nästan 5000 hundar där. Man får bli tok-glad när man vinner BIS då, eller hur? Gud för en helg och för en vinst. Visst får jag vara stolt?

Harley leder fortfarande årets hund, men Cruella som var tvåa ligger och andas Harley i nacken. Jag tror det bara är de två som kan bli årets hund och allt beror nu på hur det går för Cruella i Stockholm. Det skall bli spännande!!!!

Foto:Per Undén
Jag hoppas att Per Undén förlåter mig att jag visar detta kort från Växjö, även fast jag inte betalat för det än. Men jag skall köpa det. Själklart skall jag det :-) En sådan dag vill man ha minne från.

Hälsodagbok, vecka 1, dag 4 & 5

I går var det paus-dag. Ingen jogging. Jag åkte bil långt och då unnade jag mig lite godis. MEN jag köpte bara en liten Amigo choklad, inte en stor. Väldig stolt av det. Och lite lösgodis.

I morse gick jag på vågen och det var en fröjd!!! Jag såg nämligen en ny siffra! Hurra vad glad jag blev. Vilken motivation. Nu har jag gått ner 2 kg på tre veckor sedan jag bromsade ner på godiset. Enn av de har jag gått ner den senaste veckan, efter att jag började jogga.

I dag var det dags för en joggingrunda igen. Man kan inte vila för länge på lagerbladen (eller hur man nu säger det i Sverige). Också i dag var jag tvungen att jogga upp den lilla uppförsbacken, så lite snabbare har jag nog börjat jogga. Bianca, Mindy och Texas var jättenöjda. Efteråt cyklade jag med Coco och Harley. Gucci fick stanna hemma i dag igen eftersom hon inte alls var sugen på att följa med.

Nu sitter jag och njuter av en sallad och ett glas med vin. I morgon är det utställning. Det blir oerhört spännande eftersom det är Harleys sista för året och eftersom han leder årets hund i Sverige. Jag skall visa honom eftersom Nicklas är i Australien, så det är inte fritt för att jag är lite nervös.

Hälsodagbok: Vecka 1, dag 3

Tänk det blev en joggings på mig i dag med! Nu har jag joggat tre dagar i rad :-o Jag är så nöjd med mig själv. Det är erat ”fel”. Efter att jag publicerade min jogging och fick så mycket respons, blev jag så inspirerad. Jag kände mig också piggare i dag och jag sprang lite snabbare. Det ende med att jag fick jogga opp den lilla, lilla uppförsbacken på slutet av min runda. Den som jag vanligtvis går upp. Det var tungt! Jag är ju i en så elendig kondision! Dålig timing, men bra för hälsan!

I morgon blir det vilodag, sedan planerar jag att jogga på fredag med. Jag tror jag vill väga mig på fredag. Det känns som en bättre dag att väga sig på, före helgen, en på måndag, efter helgen. Det skall bli spännande. Hoppas jag inte blir besviken.

Jag cyklade i dag också. Gucci fick stanna hemma i dag. Hon var inte helt i form och ville hällre ligga på soffan. Harley och Coco blev gladligen med.

En liten rolig utvikning till slut. I går kväll upptäckte Texas den målade tavlan av min gamla Zala, som hänger i vardagsrummet. Han tyckte troligen Zala såg så ”levande” ut, för han började morra på henne och backade undan. Haha. Lilla Texas. Det är mycket man skall lära sig när man är liten.

Hälsodagbok: Vägen mot ett lite lättare liv

Nu har jag gjort det! Jag har börjat publicera mitt försök på att gå ner lite i vikt. Plötsligt blev det lite mera press. ”Alla” vet ju! Och ”alla” kan följa med på hur det går. Lite spännande är det, det måste jag medge.

Nu är det såhär. Jag bantar inte i ordets rätta förstånd. Det kan man inte påstå. Jag tänker inte så mycket på vad jag äter av ”vanlig” mat. Tanken är att jag skall sluta äta godis varje dag (!) och röra lite mera på sig. Förhoppningsvis ger det också resultat för garderoben som jag numera har växt ifrån. :-o

Ni som känner mig vet att jag älskar godis. Choklad och lösgodis i särskildhet. Jag tycker inte livet är värd att leva utan godis. OCH jag hatar att jogga!. Vad gör man då? Jo, man kompromissar. Man får äta godis. Fast lite och inte varje dag. Hälst bara lite i helgen, eventuellt lite, lite en dag i veckan. Joggingproblemet löser jag med att jogga kort och i intervallar. Om jag joggar 10 km en dag så joggar jag inte på ett år efter det. Det har jag provat flera gångar. Min lösning är därför att jogga några minuter, för sedan att gå, jogga några minuter igen och sedan få lov till å gå, osv. Då överlever jag och jag joggar också flera gånger.

Jag börjar med att jogga tre minuter, sedan går jag i två, joggar i tre och går i två. Detta gör jag fyra gånger, eftersom min runda är på ca 2,5 km (tror jag). Det är kanske inte så imponerande, men det fungerar för mig. Nästa vecka kan jag om jag känner mig i form öka till fyra minuter joggings och två minuter gång.

Jag måste ha en motivation för att klara något. När jag fick cancer slutade jag att röka. Dock fest-rökade jag bara och min cancer hade inget med mitt rökande att göra, men det kändes som en bra motivation och det kändes rätt. Nu har jag ett mål och det är 6,5 kg, fast jag har redan gått ner 1 kg bara på att äta mindre godis. Helst skulle jag ville gå ner 10 kg, men det är ett för stort mål. Det måste inte vara för långt bort, annars tappar jag synen av det.
Som ni förstår är det ingen riktig bantning, men bara vägen mot ett lite mera hälsosamt och lite lättare liv.

Jag joggade alltså i går. Och tänk, bara för att jag fick så mycket respons på det av er på FB, så joggade jag i dag med. Tänk om det blir en vana? :-o När jag joggar har jag med Bianca, Mindy och Texas. Det är kul att Bianca, som är 12,5 år fortfarande är pigg. Hon får vara med så länge hon vill själv. Texas springer lös, fram och tillbaka som en idiot och bara älskar att vara med. Väl hemma efter joggingturen både i går och i dag cyklade jag med Harley, Coco och Gucci. Coco och Harley tyckte det var kanon, medan Gucci helst ville ligga hemma i soffan. Hon är inte helt i form. Jag undrar om hon är skendräktig.

Hoppas ni vill följa mig på resan och hjälpa mig med motivationen.

Trapp renovering

Vår trappa har behov av en renovering. Den saken är helt klar. Jag retar mig på den varje gång jag ser den. Det är det förste man ser när man kommer in i vårt hus.

Frågan är bara hur den skall se ut, vem som skall renovera den och hur mycket det kommer att kosta? Det är jätte dyrt med en ny trappa, men jag tror det kan bli snyggt å renovera en gammal trappa.

Jag vet hur jag vill at den skall se ut. Mörka ek steg med vitmålat bas. Som den här trappan från Drömtrappor:

Det är annars snyggt med vitmålade trappor, men inte så praktiskt när man har hund. Denna trappa hos Tine K Home är ursnygg tillsammans med det mörka golvet:

Tidningar

I veckan kom höstnumret av Salukibladet. Vilken jättefin tidning vi har i vår klubb. Eloge till redaktionen. For det arbete de gör för att få tidningen så bra. Annonserna är super fina och jag var så himla nöjd med annonsen vi hade på Coco. Det är Marie Palmqvist som gjort den. Tack, Marie!

Två andra tidningar ramlade också ner i postlådan i veckan som varit, nämligen de två interiörtidningarna Plaza och Sköna hem som jag prenumererar på. Jag bara älskar att titta i interiörtidningar. Där får jag idéer till hur vi skall renovera våra många rum som fortfarande väntar på precis det. Hittar jag något som jag tycker är värd å spara på, klipper jag ut det och sparar det i en perm.

Det är inte allt jag önskar mig av huset som går att få till. Det kanske är för dyrt eller inte passar här. Men kanske passar det i huset som jag drömmer om att vi skall bygga. Det är viktigt med drömmar. Det förgyller vardagen tycker jag. Jag drömmer om allt möjligt och det gör inget om det inte blir av. Jag har haft roligt med drömmen ändå. :-)

I dag är det söndag och jag har inget särskilt på tapeten. Dessutom regnar det också, så någon långpromenad med hundarna är både de och jag glade för att det inte blir. Jag skall tända i brasan och sätta mig och ”kose meg” som vi säger på norska, med mina tidningar. Kanske ser jag en bild i tidningarna på den fåtölj som jag önskar mig till att stå framför brasan ;-)

Vackert och gripande

Under har ni en länk till en video av en ung ukrainsk konstnär, som använder ritning i sand till å berätta om Tysklands invasion och ockupation av Ukraina under andra världskriget. Konstnären heter Kseniya Simonova och har just vunnit Ukrainas version av "America's Got Talent".

Det är vackert och gripande.

Högerklicka på bilden och be om att filen öppnas i nytt fönster!

Paris

För några veckor sedan var jag en snabb tur i Paris :-) Qirmizi Jameeli skulle flytta till sin bror, Joshua i Frankrike och jag flög ner med henne. Chantal och Franck som skall ha henne har född upp Jameelis morfar, Latif Min El Akbar. Chantal mötte mig på flygplatsen (Orly) och vi åkte sedan till hennes syster med familj, som bor precis utanför Pars. Där fick vi en varm mottagning, både Jameeli och jag. Efter 3 rätters middag stupade Jameeli och jag i säng.

Dagen efter tog den snälla familjen med oss på sightseeing i Paris. Först stod Slottet Versailles på programmet. Ååååå så fantastisk det var. Bara parkerna runt var nog till att svimma. Det var vackra alléer, dammar, fantastisk klippta häckar, statyer, blommor, etc. . Helt fantastisk!

Så kom vi till slottet. Ojojoj. Det var så överväldigande. Så stort, så flott, så vackert och med otroliga detaljer. Här ser ni några kort från Versailles:

Slottet Versailles. Inte så litet...

Jameeli och jag utanför slottet

En av de många marmor statyer i parken runt Versailles.
Det här skall föreställa Bacchus, Vinets och rusets Gud!

De kunde klippa och forma träd här.
De hade säkert varit duktiga på pudel också

Utsikt över en del av parken nedanför slottet.
Notera månen gjord av svarta bollar på gräsmattan.
Den kunde man inte se när man stod nere. Då såg man bara massor av svarta bollar på stilkar!

Jag blev helt fascinerad av de vackra detaljerna runt slottets fönster

Eiffeltornet i underbart väder

Triumfbågen i sin rondell

Den imponerande katedralen. Som tur var träffte jag inte ringaren ;-)

World Dog Show i Bratislava

Ja, då var man hemkommen från Slovakien. En fruktansvärd lång resa måste jag säga. Tyckte aldrig vi kom fram eller hem för den sakens skuld. Den kortaste vägen var genom Tjeckien, men vi hade blivit rekommenderat att resa genom större delar av Tyskland och sedan Österriket i stället eftersom vägarna genom Tjeckien är så dåliga. Därmed tog det längre tid än planerat. Österrike var otroligt vackert så det var en fröjd att åka genom detta land.

Väl framme i Bratislava så var det ingen som pratade engelska, varken på hotellet eller runt utställningsplatsen. I restauranten var menyn endast på slokaviska och ingen kunde översätta. Oavsett så visade det sig att vara guld värd att bo på plats. Vi slapp allt kaos med parkering. Dag ett så började utställningen först 1,5 timme försenat eftersom utställarna inte hunnit fram i tid pga. kaos runt om. Hmmm. Det här ”visste” man redan att skulle hända eller hur?

Vi hade med en American Akita för vår vän Mirko och visade henne. Det gick inte så bra som man hade hoppats. Hon blev fyra i juniorklass, men var helt klart värd mera. Nicklas fick dock kämpa med henne i ringen eftersom hon inte kunde stå still en sekund. Det var en fröjd att ha med AC på denna resa. Hon är världens sötaste Akita. Jag vill bara nämna att AC har en syster och vad heter hon? Jo, DC. Ac:s registrerade namn är också Echo Stars Stiff Upper Lipp, för ni som tycker om att lyssna på AC/DC. ;-)

Salukiringen var otroligt liten. Det är riktigt illa att en ras, där rörelserna från sidan är en så viktig rasdetalj, får en ring som är så liten att denna karaktär inte kommer till sin rett. Ringen var kanske 9x9 meter och det var riktigt stora klasser eftersom det var över 110 salukis anmälda! Tänk när ägarna till alla dessa salukis skulle försöka att få plats runt ringen på de två sidorna som var ”fria” från andra ringar. Kaos? Ja!

Harley vann världsvinnar titeln vilket vi var mycket glada för. BIR blev en jättefin saluki från Finland, Aziz Xanom, som förövrigt var Nicklas vinnare den gången han dömde saluki specialen i Finland. Tyvärr blev hon inte placerad i gruppen, vilket hon definitivt skulle ha blivit! Sverige gjorde det bra i flera andra klasser också. Juniorklass hanar vanns av en lovande hane från Badavies M-kull. Unghundsklass tikar vanns av vackra Dabka’s Izzie och Veteran klasserna vanns av Badavie Pharaz (över 12 år gammal!!!) och Mindys pappa: Badavie Seregon Camel.

Aziz Xanom BIR

Harley WW-09

Badavie Manaquenta BIR junior och JWW-09

Izzie vann sin klass

Badavie Seregon Camel och Badavie Pharaz, båda VWW-09

Harley BIR och BIG-2 på den nationella utställningen

Klinikvecka

Nu är jag tillbaka efter en bra pluggvecka med flera suveräna dagar på Djurkliniken Din Dyrlege i Aurskog i Norge. Denna klinik drivs av min gamla studie väninna Birthe Haugland. Hon startade den för några år sedan och har byggd den upp från grunden tills en klinik med röntgen, ultraljud, tandbehandlings apparat och operationer i tillägg till vanliga undersökningar av smådjur.

Jag har varit där för att hospitera, dvs. att se och lära. Veterinärerna Birthe & Linn, samt deras ovärderliga assistent, Kari har tagit emot mig med öppna armar och visat mig och svarat på alla mina dumma frågor. Det har varit så fantastisk lärorikt, otroligt motiverande och även bra för mitt självförtroende. Jag är inte hopplös, känner jag, trots allt :-) Det var nästan så jag inte ville åka hem :-o och jag ser redan fram emot att komma tillbaka.

Birthe i vårt bröllop:

Bantning = ingen choklad :-(

Jag tänkte försöka bli av med dessa extra kilo som jag haft senaste åren. Det blir inte lätt eftersom jag älskar godis. I synnerhet lösgodis och choklad!!! Ett av mina smeknamn är "Godis-Lisa" :-) Jag tycker inte livet är värd att leva utan choklad. När det är sagt så behöver man inte äta sååååå mycket choklad som jag gör. Faktisk! Man måste inte äta det varje dag, eller hur?

Nu väl! Nu skall jag i alla fall försöka att äta lite mindre godis och börja jogga lite igen, så får vi se hur det går. Det är i allafall ett hälsosamt försök!

Min favorit choklad som numera bara får njutas i helgerna. Marabou Amigo kan man bara inte leva utan :-)

Eukanuba World Challenge

Hurra!!!! Eftersom Harley är Nr 1 Årets Utställningshund i Sverige, så har vi blivit tillfrågat om han kan representera Sverige i Eukanuba World Challenge i Long Beach, California i december! Vilken ära och vilken resa!!! Eukanuba bjuder på resa och hotell för Nicklas och mig. Gud vad roligt!!!

På World Challenge utställningen delas alla länder som skall vara med, in i fyra gruppar. Vilken grupp man kommer i, skall det lottas om på WW-09 i Bratislava. Det skall bli spännande. Varje grupp bedöms av en av dem fyra domarna. Sedan plockar domaren för varje grupp ut tre finalister. Dessa tillsammans tolv finalister deltar i "The Grand Final", där det placeras tre hundar.

Samma helg arrangeras det också en Eukanuba National utställning, som är öppen för de sju bästa hundarna i varje ras runt om i världen. Harley blir automatiskt anmäld på denna utställning också. I tillägg till dessa två utställningar är det många kennelklubbs utställningar dagarna före och några av de skall nog Harley vara med på.

Det är ett "hårt" program den veckan man är där. Med festliga middagar (jag bara älskar sånt), lunchar, möten och "rehearsals". Det är också satt av tid till shopping! ;-)

Inte är det konstigt om man får fjärilar i magen, eller hur?

Salukibilder

På saluki spesialen på Linderud så tok jeg disse bildene av El-Adini Maryam.
Jeg synes de ble fine.
Takk til Belle som hjalp til å stilte opp.

Eksamen

Beklager at det ikke har blitt noen oppdateringer her den siste tiden, men jeg har lest til eksamen. Resultatet fikk jeg i dag og jeg besto!!! Jeg er så glad, så glad!

Ny hemsida

Jag har gjort en ny hemsida. Denna gång för en cockerägare i Danmark. Visst blev den fin?
I menyen till höger kan ni se en lista på alla hemsidor jag gjort!

Texas och valparna

Här kommer lite kort på Texas och valparna som leker i hagen. Numera består L-kullen bara av vår egen L'Aquila och Larika. Larika åker till Danmark på fredag tillsammans med sin mor.

De har så kul ihop, men fortfarande är Texas lite tung för dem, så när han först har fått omkull dem, så kommer de inte upp så lätt. Han skall dock njuta av att vara störst nu, för det dröjer inte länga för han är den som blir omkull kastat.

Efter att man har lekt ute så blir man rätt trött när man är liten och då får man ligga i soffan med de stora salukisarna på kontoret, medan matte uppdaterar bloggen.

L-kullen 8 veckor

I morgon är valparna 8 veckor och de första två åker till sina nya hem. Lohengrin skall åka flyg till Finland med sin nya matte, Teija och Laroche blir hämtat av sin nya familj, Ewa och Ebba och skall flytta till Töreboda.

I dag var de hos veterinär. De fick sin första vaccin mot parvo, blev chip märkta och alla förutom Larika blev besiktigat. Hon skall först åka om två veckor och besiktnings intyget får ej vara äldre än en vecka, så det får vi ta senare. De var så duktiga. Inte en ända en av dem sa något när de blev stucken i nacken. Inte ett ljud. De somnade på sin fäll efter å ha utforskat rummet först. Duktiga små fågelungar, som Nicklas säger. ;-)

Texas fick sova i sängen i natt. Det tycker både han, Nicklas och jag att är trevligt. Det var lite varmt bara, tyckte han, så han la sig nere vid våra fötter. Plötsligt vaknade jag ett dunk! Då ramlade Texas ner från sängen. Han sa inget, blev bara stående ett tag, före han gick och la sig på fällen bredvid sängen. Man kunde inte annat än att skratta.

Här får ni lite kort på en dispyt som valparna hade om en grop de har grävt intill det ena körsbärsträdet. Lohengrin låg i den och ville försvara den och trädet han tyggade på, medan Larika försökte reta upp honom. Vilket hon klarade med glans. Laroche står bara och hejar på. Underbart underhållande att titta på. ;-)